Detta är dagarna innan avresa och jag har just fått reda på att jag har möjlighet att följa med till Bryssel.

Sitter på Broschans balkong och dricker kaffe, då ringer telefonen, det är Tina från jobbet som ringer och frågar om jag vill följa med till Bryssel. Jag kände hur det knöt sig i magen, för jag visste att jag vore dum om jag tackade nej. Efter 15 minuters kaos ringde jag Per-Inge för att tala om att jag åker med, men jag fick inte tag på honom, lämnade meddelande på hans telefon utan resultat.
På kvällen ringde jag åter Tina för att få veta om han var bortrest, hon talade om att han var i stugan och telefon numret dit låg på jobbet så jag fick snällt vänta till måndagen.

Måndag morgon, begav mig till jobbet, ringde Per-Inge och mycket riktigt fick jag följa med, visste ju inte om han ordnat någon annan. Ringde sedan Claes och talade om att en hade avbokat av och att jag skulle resa istället, han tog emot min anmälan och skulle ringa resebolaget. Efter en stund ringde han upp mig och sa att jag var tvungen att skicka tillbaks biljetten som hon skulle ha som skulle ha åkt. Jag sa till Claes att jag inte hade tillgång till biljetten för den var inlåst i kassaskåpet. Men han sa att jag var tvungen att ordna upp det för annars skulle jag inte få någon biljett till mig. Så jag blev tvungen att ringa till Tina och höra om hon kunde komma förbi och lösa ut biljetten och det kunde hon, typiskt att man måste be folk komma till jobbet när de är lediga. Tina kom iallafall och jag fick iväg biljetten, sen var det bara att ringa och beställa Belgiska franc och sjukförsäkringspapper från försäkringskassan.

Jag åkte sedan hem för att kolla passet och ta hand om tvätten. Sedan gick jag till läkarstationen för att höra med sjuksköterskan om man kunde förbereda sig för resan när det gällde astman och magen. Men hon tordes inte rekommendera något, så hon bokade en telefontid med min läkare. Han skulle ringa mig på onsdag morgon.
Medans jag satt hos henne och berättade att jag mådde så dåligt inför resan började jag nästan gråta, mitt i alltihopa började jag skratta och sa, det är ju inte riktigt klok här har man fått tillfälle att åka till Bryssel och så börjar man snart att gråta fastänn man tycker det ska bli kul. Men hon förstod mina blandade känslor att jag var överlycklig inför resan samtidigt som jag hade panik.

Tisdag

Hände inte så mycket förutom att jag kände mig halvt hysterisk inför resan, jag hade ordnat med Peter min bror om barnvakt till Christoffer.

Onsdag

Bara denna dag kvar på hemmaplan tur att man arbetar så man får hålla tankarna borta. Idag skickade jag ut bekräftelse till alla fusar, jag hade varit sjuk i slutet av förra veckan så det blev lite sent. Och som alltid ringer det en massa och speciellt när man är på väg hem. Så det blev stressigt värre, visste att pappa väntade på mig, vi skulle ner till Telia för att aktivera hans telefon till utlandstjänst och sedan skulle jag hämta min Belgiska franc på Forex. När jag kom hem stod mor och far och väntade, vi åkte ner till Telia, pappa skrev på och jag sprang vidare till Forex. På Forex var det 10 före mig och jag fick snällt vänta. Äntligen var det min tur och jag gick fram till luckan och sa att jag beställt Belgiska franc. Han gick för att hämta dem men kom tillbaks med en beställningslapp och sa, de kommer i morgon eftermiddag. Men jag reser i morgonbitti sa jag, han sa att det måste blivit något missförstånd. Jag börja känna lite panik jag som är kontroll människa och inte får med sig några pengar. Sa till pappa att vi åker ner till banken på Viksäng, de har kvällsöppet och klockan var vid 17.30 tiden. De hade tyvärr inga Belgiska franc men ringde runt till alla kvällskontor och fråga men de hade inga, så jag fick snällt åka till Bryssel utan deras valuta. Sen rusade jag vidare till apoteket innan de stängde för att hämta ut min allergimedecin. Sen bar det vidare till afffären för att handla till Christoffer. När jag kom hem var mor och far där, de skulle till Peter men han var inte hemma, Jose hade också kommit hem till mig. Jag satte mig ner en stund och tog en break med fika.

Kvällen bestod av städning, packning, ställde sedan väckarklockan på ringning 03.45, mobiltelefonens larm, 04.15 och slutligen ringde jag och beställde telefonväckning på Telia snacka om hysterisk.
Jag somnade vid 22-tiden och sov tungt till jag hörde mobiltelefonen i bakgrunden. Jag vaknade till, pigg och låg sedan och funderade över varför inte väckarklockan hade ringt. Sen kom jag på att den inte hade ringt utan att det var meddelande signal, så jag steg upp och såg att klockan bara var 24.00 och att det var jose som lämnat meddelande. Efter det hade jag jättesvårt att somna, var hur pigg som helst. Somnade ungefär vid 02.30 och steg upp vid 04.00.

Tillbaks till fortsättningen där resan börjar